Huculponny

Huculponnyn är en typisk bergsponny, liten och kraftig. Huculponnyn har ättlingar i rakt nedstigande led från den utdöda, primitiva Tarpanen.  Numera är ponnyn en utmärkt arbetsponny på polska gårdar.

Tarpanen har i flera tusen år levt i området kring Karpaterna, som idag räknas som Rumänien. Man har hittat gamla germaniska gravfynd som visar att små bergshästar både existerade och tämjdes redan under antiken, hästarna hade troligtvis spridits dit av gallerna, tarpanerna fick också influenser av primitiva hästar från Asien, framföralt mongoliska hästar. Ponnyerna kom att kallas Hucul efter Huculerna, som bodde i bergskedjan i Karpaterna. Huculens hemland är dock polen eftersom det var där de först avlades i fångenskap, på Luczynastuteriet i polen under 1600-talet. De första dokumentationerna om Huculponnyn är från år 1603.

När hästarna tämjdes tror man att man blandade in lite ädelt blod av t ex Arabiskt fullblod, men även mer primitivt blod från den mongoliska vildhästen Przewalski kan ha blandats in under de folkvandringar mellan Asien och Europa som skedde mellan Asien och Europa. Under 1800-talet avlades rasen mer selektivt och fick rasstandard i flera länder runt om i Europa. Rasen avlades då över hela östra Europa från polen ända ner till Bosnien. 1856 stängdes stuteriet i Luina som avlade rasen för att få fram en bra kavallerihäst åt armen, istället öppnades det ett nytt stuteri i Radauti i Rumänien, där man avlade rasen för att bibehålla den ursprungliga rasstandarden.

Aveln av Huculponnyn stoppades något under andra världskriget och 1915 flyttades hästarna från Rumänien till österike. Under tiden som österike och Ungern var ett samanslaget land, efter kriget när österiket-Ungern bröts upp flyttade hästarna tillbaka till Rumänien och även till polen och den numera tjeckiska delen av Tjeckoslovakien, 1922 öppnades det även ett stuteri för den Huculponnyn i den slovakiska delen av landet.

Under andra världskriget omkom många Huculponnyer, detta hade alvarliga konsekvenser för aveln. För att få problemet under kontroll skapades det år 1973 en avelsklubb för Huculponnyn, där man främst arbetade med rasens återställande efter kriget. 1979 blev rasen uppmärksammad som ett unikt primitivt arv med historiskt värde. 1982 fick Huculponnyn en egen stambok. 1994 startades den officiella föreningen för rasen, Hucul International Federation, HIF, som arbetar för att rasen ska byggas upp genom att åka mellan de olika uppfödningarna och presentera nya avelssystem.

2000 fanns det 6 premierade hingstar och 23 stamboksförda ston. Idag finns det ca 500 avelston vilket visar på en snabb ökning.

Exteriör

Huculponnyn är en väldigt kompakt, robust ponny med harmonisk rygg och sluttande kors. Svansen är lågsatt. Halsen är kort och stark. Bogen ska vara muskulös och bogbladet ska vara sluttande. Dom har ett ädelt tort huvud, som inte ska vara för litet. Hovarna ska vara mycket slittåliga.Ponnyn är oftast brun, svart och fuxfärgad men alla färger är tillåtna förutom skimmel. Ål och Zebraränder på benen är utmärkande för rasen.Ponnyn är oftast brun, svart och fuxfärgad men alla färger är tillåtna förutom skimmel. Ål och Zebraränder på benen är utmärkande för rasen.

Användningsområde

Under flera hundra år användes Huculponnyn som klövjehäst och den drog tunga last, vilket har gjort den till en mycket tålig häst, vilket gör att den passar bra till lättare jordbruksarbeten, vilket den också används till på sina håll i polen. Rasen är mycket arbetsvillig och snäll vilket gör att den passar bra som ridskoleponny och nybörjar ponny. Passar också bra till körning.